Therese

Tid, det är något man oftast önskar att man hade mer av. Man önskar att tiden inte gick så fort när man hade roligt, och att den inte gick så långsamt när man väntar på något/någon. Vissa stunder önskar man bara att tiden kunde stanna, andra önskar man att den bara kunde snabbspolas fram. Därför gav jag detta inlägg rubriken -Tid-, för jag känner att jag inte har tid att sitta framför datorn och bara glo dagarna i ända. Jag vill göra något annat med min tid. Snart börjar jag jobba, då kommer jag deffinitivt inte ha någon tid att sitta här. Så ta vara på den tid jag ger åt att skriva ett och annat inlägg.
DJag har tappat sugen för att blogga över huvudtaget just nu, den kommer nog tillbaka. Suget efter att få skriva av sig, längtan efter att bara får koppla bort allt annat och sätta sig framför skärmen och bara skriva.
Jag vet inte hur många det är som brukar kolla in min blogg, och jag vet inte hur många som kommer sakna mig när jag nu troligen tar ett litet uppehåll. Men det återstår att se, jag kommer givetvis kolla till min blogg någon gång om dagen eller något sånt, men det blir inte så värst många inlägg.

Ha det så bra tills vi hörs nästa gång,
Therese Ört

Nu har hon som provridit Troxy bestämt sig, dom ska köpa honom. FANFANFAN!!! :''''(
Så nu står jag utan häst, igen. Utan ridning... Jag har iofs en häst på G, men kommer nog inte komma iväg och provrida henne så...
Jag orkar inte med hästar längre, lika bra att jag slutar helt och hållet...


               
Troxy, min sjärna, mitt ljus, min ponnyplutt. </3

Jag ropade hej för tidigt igår. Jag som var så glad, äntligen skulle jag få åka och rida. Men glädjen försvann snabbt. Troxy ska säljas... Jaa, mitt hjärta är krossat. Jag vet inte vad jag ska ta mig till...


                                                                 

Troxy hjärta Therese, så är det, finns ingen annan möjlighet. </3

Fan vilken bra dag alltså! :D Än så länge har den varit alldeles underbar.
Var på stan med broder min, typ asroligt! Vi gick omkring och kollade på kläder och käkade på Donken. *onyttigt* Tur att jag ska rida ikväll! :) Jag handlade lite också, såklart, fick ju barnbidraget i torsdags. ^^, Köpte två stycken linnen på New Yorker, ett rött och ett svart. Asfina <3 Och en skitsnygg bh från New Yorker, lite dyr, men jag blev ju helt kär i den, så jag kunde inte motstå frestelsen. :D
Jag hittade också ett par asfina jeans, men de köpte jag tyvärr inte...


Det kommer med all sannorlikhet ett inlägg från mig efter jag ridit också.
Så ha det bra tills dess,
Therese

Calle har tjatat lite på att ingen bloggat om "Banankaka" än, så då gör jag en insats och gör det. :D
Banankaka har alltså fått en ny mening. De flesta tänker nog, "Vadå banankaka, det är ju bara en kaka med bananer. Hur kan det ha fått en ny mening?" Joo, det är så att det har fått en ny mening i KU gruppen, då Robin fick ett sms av sin kära Emma, i smset var det ett banankake repcet. Och nu tänker ni säker också. "Jaha, och? Ett banankakerecept." Men som vissa kanske förstått var det inte ett vanligt banankakerecpet, utan ett lite speciellt.

Här kommer receptet
Ingredienser:
2 kåta ögon
2 två välformade ben
2 fasta mjölkbehållare
1 form med pälskant
1 banan
lite äggvita
Tillagning:
1. Se djupt i de kåta ögonen.
2. Bred ut de välformade benen åt sidan.
3. Knåda mjölkbehållaren försiktigt
4. Stoppa in bananen i formen och för den försiktigt fram och tillbaka.
5. Dekorera med äggvita.
6. Kakan är färdig när bananen mjuknat.

Hahaha, förstår ni nu varför banankaka fått en ny mening? Så istället för att säga "Dom har sex" så säger man nu mera "Dom gör banankaka." Det är bra roligt, eller hur? Fast man måste ju ha sånn humor för att tycka att det är roligt. :P

Ha det asbra hörni!
Therese

Jaahapp, nu är jag hemma från Åre. Det vart en händelserik och tröttsam vecka.
Stunder som var skitroliga och stunder med så mycket tårar och sorg att jag faktiskt inte trodde att jag skulle palla vara kvar där på Hållandsgården, utan bara gå hemåt.
Första kvällen var min första gråtstund. Jag hade varit allmänt nere hela dagen, sedan efter lunchen skar jag mig, det var bara för att jag kände för det helt enkelt. På kvällen hade vi då vårat första arbete kring pilgrimsvandringen. Vi skulle välja en bild och berätta varför man valt bilden. Självklart skulle man välja bilden utifrån en fråga som Micke ställde. Jag valde en, och sa något ganska ointressant. Man skulle skriva lite i en bok, jag bröt ihop när jag såg frågorna och grät och grät. Man skulle skriva sanningen om sig själv, massor med personliga saker... Efter hela samlingen så tvingade jag mig själv att prata med Micke, allt bara kom ur mig, jag grät och pratade om vart annat. Jag berättade om att jag skurit mig, om min ångest och min rädsla. Micke lyssnade och bara var där. Sen försökte han få mig att tänka, det gick framåt. Och det sista han sa var att om jag inte slutar att skära mig, kommer han köra mig till psyket... och det vill jag inte, för jag vet att jag inte är sjuk, att jag skär mig är bara något jag för för att se om jag fortfarande är sårbar... Så jag slutar nu, nu kommer man aldrig mer se ett skärsår på Thereses arm, som jag själv åstakommit.

Det var i korthet om mina känslor å sånt under Åre resan, jag pallar inte skriva om vad vi gjorde, för det lär komma på bdb.
Ha det bra,
Therese

Jag har kommit in i en period med återfall, igen. Jag har skärt mig, det är inte meningen, det händer bara. Och det är ju inte bara ett märkte jag ställt till med, utan säket 7-8st. Det är en sjukdom, jag vet. En psykisksjukdom som jag inte kan komma ifrån. Jag vill egentilgen inte slippa den heller, eftersom att det är som en medicin för mig... Det var jävligt nära att mamma kom på mig, och om hon gjort det hade jag bara kunnat drömma om att få åka till Åre, träffa Calle, åka på ridläger och åka på svens-tyska lägret. Så tack gode Gud att hon inte märkte det.
Jag mår väl inte bättre av det, och mår nästan sämre av att Calle inte bli arg på mig. Fast det är bra på ett sätt, men dåligt på ett annat. Jag vill egentligen få en jävla utskällning, så att någon kan få in i min skalle att det inte är bra att hålla på såhär. Visst känns det bra att får höra att man fortfarande är älskad, men jag känner mig som en jävla skit. Mitt liv är bara skit. Jag har ingenting att göra på dagarna, och det gör mig rasslös, ledsen och bara deprimerad. Jag saknar kompisarna, fast än att det bara var två dagar sen skolan slutade.
Patrik är helt jävla irriterande, han kan inte fatta att jag faktistk vill vara ifred ibland. När han får tråkigt så tar han ut det över mig. Och jag som är jävligt lätt irriterad just nu, (av ett x antal anledningar) blir bara ledsnare och argare över att han inte fattar att jag inte vill ha något med honom att göra. Visst, så länge JAG får bestämma över vad JAG vill göra, så kan jag spela kort och tv-spel tillsammans med honom. Men när han börjar tjata och nästan tvinga mig blir jag bara så less.
Jag vill fan ha lördag, så att vi kan komma iväg till Åre. Jag längtar som fan. Det ända jag inte längtar till är att jag troligen kommer vara asirriterad på en person, som kommer hänga efter oss som en jävla svans. Så hoppas att han har vett nog i skallen att inte irritera mig för mycket, då kommer många få se en sida av mig de aldrig sett förr.
Jaa, jag hade ju räknat ut att jag skulle få det extra jobbigt under Åre, eftersom att jag antog att jag skulle få mens då. Men har väl haft relativt mycket tur, och kommer nog slippa den hela resan. Troligen kommer jag väl ha den lördag, kanske söndag. Men tack Gud att jag slapp den hela jävla Åre, annars hade jag inte varit en trevlig person kan jag säga. Nog för att jag inte brukar vara så jätte irriterad å sånt, men man vet aldrig, plus att det bara skulle blivit jobbigt.
Sen ska jag ju börja träna lite, har fått ett schema av Calle, som han gjort själv, som jag ska följa. Det kommer nog att fungera. För när jag inte har något att göra, kan jag ju ut och röra mig, istället för att bara sätta mig och slappa framför tvn.
Det känns om att detta har blivit ett långt inlägg, och ja det har det nog. Men ibland är det bara så jävla skönt att få skriva av sig, bara skita i vem som kommer läsa, för jag skiter faktiskt i det.
Jag saknar Troxy... Har inte ridit på 1 vecka, och det känns tomt och inte bra. Kommer inte kunna rida imorgon heller, och inte på tisdag heller. Så det kommer bli ett stort glapp i min ridning. Men jag kommer ju få andra saker att tänka på när jag är i Åre, så hoppas att jag överlever.
Jag ska cykla till Maxi snart, tillsammans med Patrik. Det gör jag bara för att få något annat att tänka på och för att komma ut och röra mig.

Ha det bra,
Therese

Jahapp, då har man gått den obligatoriska tiden i skolan... 9an är för alltid slut, sorgligt men sant. Jag tar tillbaka allt elakt jag någonsin sagt om min klass. Nog för att jag inte kommer sakna den så mycket, men jag hatar den inte längre iaf. <3 Mina betyg var dåliga... 240p G i två ämnen, VG i 9 ämnen och MVG i ett ämne... Säg vad du vill, men det var dåligt enligt mig. Jag kan inte gråta över att jag slutata 9an. Tårarna sitter på gränsen att rinna över, men det händer inget. Jag känner mig sorgsen, men ändå kommer inte tårarna...
Vi får väl se när det släpper, för gråta kommer jag att göra...

//Therese

Sista dagen i skolan, jippi. Inte direkt över entusiastisk, men jag är ändå jätte glad, men kan inte visa det. Är så jävla trött igen. Jag kan inte sova ordentligt på nätterna, vaknar flera gåner och det mår jag inte bra av. Behöver min 8-timmars sömn, annars blir jag en zombi. Det fick jag höra av Calle idag, att jag såg ut som en zombie...
Skolavslutning idag juh. ÄNTLIGEN! Nu är snart den obligatoriska skoltiden över. Fan vad skönt det ska bli.

Har inget vettigt att skriva.
Hej då,
Therese

När jag har skrivkramp så skriver jag som en toalett ungefär. :P Skriver bara massa saker fulla med skit. Har liksom inget å säga som är vettigt.
Dagen idag är väl som den brukar typ. Alltså som dagarna då jag känner mig typ helt värdelös och alldeles sjuk bara. Idag så har jag huvudvärk och känner mig kallsvettig. Sjukdom på g? Kan kan ju hoppas att det bara är tillfälligt.
Har blivit beroende av älsk igen, saknar honom. <3 Fast vi träffas imorgon, wheeii! :D
Det är väl det som håller mig hyffsat stabil i psyket, att jag ska ha kul imorgon. Idag får jag väl ha en allmän "depp och tråkdag". 
Har inget att berätta, livet går väl framåt. Jag var lycklig hela igår och hela fredag. Var vid Ramsjön typ båda hela dom dagarna tillsammans med Calle, och det lyfte mitt liv. <3 Jag är typ bara glad när vi är tillsammans. Så är det.
Känner att jag håller på att glida ifrån en viss person... Vet inte varför, jag vill ju inte det, men ändå tror jag att det händer. Jag får väl hoppas att jag har fel. Fast efter 9an kommer jag nog inte umgås så mycket med mina "gamla kompisar" längre, men man kan hoppas, eller hur?

Lite skrivning av mig då, det blev skit. I know.
Ha det bra,
Therese

Jaa, en riktigt skolkare från en dag med klassen är jag verkligen. Står här i Stadsbibblan och har det allmänt trist. Edit sitter vid några datorer bort, också en skolkare. Jag pallade verkligen inte att åka till Strandsjön, det känns inte som att jag har någon samhörighet med min klass ändå så...
Jag vet inte rikgtit varför jag ens åkte med in till stan idag, men har ju inget annat för mig. Kunde lika gäna åka in och luffsa runt och bara njuta av solen. Vill ha någon att umgås med, kan ju hoppas att jag stöter på någon trevlig typ. :)
Nu ska jag ta och leta upp någon bra bok, tror jag.

Ha det bäst i solen idag,
Therese

jag sitter i skolan, det suger. har engelska, och det är ju såååå roligt... eller inte. håller på med min power point presentation om kanadas religion. orka. -.-'' fast jag har väl egentligen slutat nu, men börjar inte för än om 5minuter, så har lite tid på mig iaf. har det jävligt stressigt i skolan just nu, har massor med grejer som ska in den här vekan, och jag kommer nog inte hinna i tid. hkk, engelska och so ska vara klart. panik! hkk ska in på fredag, och so å engelska ska in imorgon... jag blir väl vaken halva natten igen och skriver so. fast so är ju ganska så roligt, men engelskan är inte fullt lika roligt.
fast jag kan ju glädja mig åt att nästa vecka har jag typ inga lektioner, och sista skolveckan kommer vara aschill.

nu så måste jag gå till mea'n...
ha det braa,
Therese

Jag har blivit konstig, svart och tyst. När jag var på stan i onsdag med Marcus och Patrik provade jag 10st tröjor, varav 8st var svarta. Fick inte prova några svrata jeans, Marcus vill inte att jag bli mera emo... Vaddå? är jag "emoig"? Det dystra kan jag inte rå för... Jag är bara sån. Mitt tysta jag kommer och går, inte mitt fel heller.
Musikens fel är det inte heller, man kan ju inte skylla något på musiken. Jag har valt att lyssna på den, så är det bara.
Jag hatar bara mig själv, men jag älskar dig. <3 Du är och kommer alltid vara det viktigaste för mig. Jag saknar dig, och vilken tur att du kommer hit till mig idag.
Konfan imorgon kommer bli läskig, jag kommer vara nervös. Fast jag tror att det kommer gå bra, för texten är inte så lång, tar inte många sekunder att läsa den.
Om ca 2 timmar kommer du hit, jag längtar. <3

Ha det bra,
Therese

Jag är seg ibland, och glömmer blogga när jag ändå är ute på internet, men nu kommer ett litet inlägg.
Är skittrött! Men är man hjälpledare så är man. Konfrimanderna skulle öva idag, tills på konfirmationen. Så jag är tröööött. Dom var tröga, och stojiga. När jag var i Vänge gick det bra, men i Järlåsa fick jag världens huvudvärk. :S
Jaja, det blir väl iaf kul på konfrimationen på söndag, kan man hoppas.
Orkar inte skriva mera nu, ska gå och sussa nämligen

God natt,
Therese